Reflektion - Lite tankar om miniracingsverige...
Efter att för ett par år varit borta från den nationella tävlingsscenen inomhus har i år intresset verkligen kommit tillbaka att köra race. Orsakerna till att vi slutade tävla aktivt inomhus och valde andra klasser såsom Largescale och tex bike är många men mest skrämmande att se är att mycket än idag är likadant. Låt mig förklara och ändå försöka få det kortfattat:
I slutet av 90 talet la vi ner vår 1:12 racing... Accarna och motorerna blev extrema på så sätt att det alltid skulle ha värsta selekteringen, det svarvades kollektorer i parti och minut och material-hetsen var ett faktum. På slutet var det på sin höjd 2 heat med deltagare på de lokala tävlingarna....Sen kom 1:10 Touring - Till en början ett halvfritt reglemente som senare styrdes upp med enhetsmotorer och max-begränsning på accarnas kapacitet (OTC). Detta är nog historiskt en av de största klasserna sett till totalt antal deltagare. Vad följde därpå? Touring modified... Samma sväng som med 1:12 som nu nästan var helt dött och körde på 4 celler... OTC dog ut efter sin storhetstid men många refererar än idag till denna series storhet.
Samma sak inom largescale. Till en början var det "gubbracing" på skojnivå. I takt med att fler fick upp ögonen för dessa fantastiska bilar och dess teknik steg deltagarantalet. I början kördes alltid två race per tävlingsdag, precis som i riktiga STCC. I takt med att intresset ökade blev det fler tävlingar, mer deltagare och duktigare chaufförer. Nu räckte det inte med att bara köra felfritt, nu behövde man börja träna utanför tävlingshelgerna oxå. Vissa har inte tid eller lust att träna utan tror att värre prylar köper dem framgång - hetsen startade. Denna gång inte bland batterier eller rotorer utan på hydrauliska bromsar, magnetdiffar, justerbara dämpare etc...och motorer som kostade 10000kr... Vad händer - jo, ni har listat ut det... Folket i mitten, de som kör för att det är roligt, för att träffa vänner en gång i månaden, de vissa kallar amatörer men jag väljer att kalla för "klistret", de lämnar... Kvar blir den lilla lilla elitistiska skara som inte bryr sig om det regnar, om de skjuter en motor i jakt på den sista hundradelen eller som bara tränar på nya däck... Denna lilla skara åker alltid på tävling även om det bara är ett heat anmält, oberoende av vilken klass de kör. De är dessa som överlever klassernas lågkonjukturer. Problemet är bara att klubbar i allmänhet inte är intresserade av att dra igång en tävling med väldigt få startande. Kostnaderna för klubben är ju i stort den samma om det kommer 10 deltagare som om det kommer 50, däremot är ju intäkterna i direkt relation till antalet anmälda. Motivationen för ideelt arbetande människor brukar ju vara den egna klubbens framgång och att kunna utveckla densamma. Hur många väljer att jobba ideelt om det i slutändan inte på nåt sätt gynnar dem själva med tex ny asfalt på banan eller ett bättre klubbhus?
Ok, men deltagarantalet ökar ju säger ni då?
Jo, det borde det göra men en fråga jag ofta ställer mig är hur mycket olika klasser kannibaliserar på varandra? Nu har 1/8 buggy varit hett ett par år... När "klistret", mellanskiktet tycker att det inte är roligt längre så väljer de något annat och oftast något som är "nytt" eller hett för stunden...Om de är kvar överhuvudtaget. De kanske bara tyckte att nu har det blivit för dyrt eller för extremt igen..
Vi ser oxå ett ordentligt uppsving på elbuggy med gamla trackåkare som tagit upp racingen igen. Vad får dem att då bytta gren och gå från en track-klass till en buggyklass? Är det så att där det är många där vill även jag vara? Där det är många är det ofta även eklare att få hjälp med setuper eller delar. Där det är många brukar de basala behoven vara uppfyllda och glädje sprider glädje.
Inom tracksidan verkar 1:12 ha fått sig ett rejält uppsving samtidigt det är lite magrare på touringfolk. Glädjande för den anrika plattåkarklassen men utan de övriga klasserna är jag tveksam till att arrangörer idag ens skulle anordna race?
Hur får vi då fler att köra 1:12 igen? rekrytering bland redan smittade är ju den enkla biten. De har redan hittat till banan och känner säkert redan någon aktiv som de får låna en bil av för att pröva. För vi är ju alla väldigt duktiga på att låta intresserade och nyfikna få reda på hur bra/jämn/billig/etc just vår klass är?
Hur gör vi med den där pappan som faktiskt hittat ut till banan i Vivalla med grabben för att titta på en tävling i mellansvenskan? När han börjar fråga lite försynt så inser han att 10 000kr inte räcker speciellt långt för även om vi alltid säger att "du behöver inga värstingrejjer för att börja" eller "köp en begad fjolårsbil o tre uppsättningar däck så är du home-free" så vil vi ju alltid visa just våra bilar och vara lite stolta för vad vi har på mekbordet - ridå ner...
Varför har vi inget riktigt tänk på nybörjarna? Jag vet att vissa klubbar har lånebilar och "pröva-på" kvällar men räcker det.
Om vi tex vill få in nytt blod på MSEC/SSIC, vilken väg skall de då ta? 1:12? Touring Stock? Touring mod? F1?
Om vi skall få tillbaka "gammalt blod", det gamla "klistret" eller bredden, med vilka medel?
Det jag upplevt i min Norrländska klubb är att nytt folk vill ha något de förstår, som ser ut som på riktigt, som inte kostar mer än 5000kr komplett och som håller. De gamla rävarna som nu blivit intresserade igen är inte ute efter högsta möjliga kurvhastighet eller acceleration. De vill bara ha något som håller och som är tillräckligt snabbt men absolut inte för långsamt, då kvittar det.
På buggysidan fick vi in dessa nya genom att de köpte 1/14 RTR. Vi hade tidigare två permanenta inomhusbanor.... När de fastnat fick de pröva på track. Vissa gillade det, andra inte... Hur som helst var Modified i touring uteslutet då det går alldeles för fort och är för komplicerat att få till. Det är inte extremt pga att vi letar effekt och fart som på -90 talet. Idag är effekten i överflöd och inställningar handlar om körbarhet. 17.5T stock då? Vissa nya valde denna klass och utvecklas. De återvändande däremot, de ratade klassen pga farten då de direkt kunde jämföra med modified bilarna. Facit för oss blev två touringklasser där 17.5 byttes mot Fri 13.5 (med fri timing)/Blinky och FDR 5.0 samt att vi satsade på F1.
F1 bilarna hade något sämre varvtider än touring17,5 men var betydligt enklare att köra och handha.Grabbarna kunde även köpa en begad för halva pengen mot en touring eller ungefär halva priset för en komplett i den lokala butiken. "Klistret" fastnade i 13.5 och såg till att deltagarantalet sköt i höjden samtidigt som "eliten"fick bra banor med grepp till sina Modified touring. F1 blev insteg, 13,5 breddklassen och Modified topp-klassen. Utöver detta kom 1:12 åkarna och fyllde ett par heat. Vissa började dubblera då intresset steg mellan klasserna. Föräldrar fattade konceptet och det gjorde även ungarna.Moroten under tävling var olika för alla deltagare men den fanns likväl där för alla. Dessutom var cupen enkel och reglerna ensade.
Med detta sagt hoppas jag ni förstår bakgrunden till mitt förslag för att få en stabil serie över många år.
Om vi i track skulle enas nationellt om vissa saker, tex ett F1 reglemente (insteget), en stock-klass (bredden),och en modified-klass samt 1:12 (topp-klasserna) så skulle mycket redan vara vunnet. Kombinera serie syd/mitt/norr med en gemensam stor final varje år där finalen körs vart tredje år i varje region.
Detta förslag är i enklare form skickad till olika ansvariga/inblandade personer och företag såväl som sponsorer i Sverige och svaret jag fått är ganska entydiga. Vad dem svarat får ni själva lista ut.
Så här ser det ut:
* 1:12 - Rör inte denna klass. Reglerna verkar fungera mycket bra just nu med 10.5/Blinky och klassen växer.
Touring
Slopa 17,5 klassen och gör istället denna till en PRO-Stock klass.
*PRO- Stock med fri 13.5( EFRA/BRCA legal), fri mekanisk timing / Blinky / FDR 5.0. Med fri motor kan deltagarna handla var de vill, såväl i butik som i China. Antingen väljer man en billigare motor och timiar på eller en beprövad dyrare kvalitetsmotor. Det skall vara enkelt att köpa allt.
*Touring-Modified, ingen förändring.
I bägge klasser en däckbegränsning 6 däck per race, dvs en uppsättning plus 2 att ha i reserv.
*F1, 21.5 valfri motor med fast timing, valfritt blinky ESC (brca/efra godkänt) enhetsvinge och front. Minhöjd 5mm på front vinge, 4mm på chassie. Med fritt reglage kan dessa deltagare köpa begagnade "out-to-date" touring-prylar som annars kanske bara ligger o skräpar. De kan köpa just det esc/motor som deras butik erbjuder för stunden och ändå vara godkända.
Enhetsdäck från GRP. GRP har en bra ÅF marginal och säljer direkt till kund för samma utpris. Bättre marginal ger större vinst för handlarna och då lättare att hålla lager. Dessutom håller dessa däck i en evighet, både vad gäller fälgar men även gummit jämfört med dagens RIDE. (BRCA har detta däck som enhetsdäck)
Med detta så kan 13.5 och F1 köpa samma reglage, det blir enkelt. Farten kommer skilja naturligt mellan klasserna där 1:12 blir toppklassen. Touring mod kommer ha på sin höjd 10-15 anmälda per race men majoriteten kommer köra 1:12 och 13.5 touring. Nya kan enkelt börja med en begad F1 eller köpa en komplett i vilken butik som helst. Vi måste döda hetsen i de enklare klasserna och göra det mer lockande att börja i dagens konkurrens med mountain-bikes, datorer, fotboll etc.
Med 13,5 så blir skillnaden mellan olika motorer mindre än med en högre lindning. Jämför tex två olika mod-motorer, ju mer effekt, desto svårare att märka skillnad. F1 går i stort sett inte att köra med mer effekt på gummidäck så där märks inte heller skillnad mellan motorer annat än i hållbarhet kanske.
Se till att alla får köra lika mycket på ett race. Om det är några som skall köra mindre antal finaler så är det väl inte nybörjarna? De har ju precis kommit för att just "FÅ KÖRA"? Då är det väl isf bättre att eliten skippar en finalrunda? Han som vann de två första står ju ändå över den tredje?
Se till att premiera juniorer med priserna. Ett diplom till alla utom nybörjare och barn som istället är de som får gå hem med en buckla, en stor chokladkartong eller en bilbana likt i Linköping
Just i Largescale kan vi idag se en ökning av förare igen i Touring-klassen. Detta vill jag hävda beror på det reglemente som ansvariga satt och som hålls inom den enklare GT-klassen. Vissa förare från GT känner sig mogna att åter ta klivet upp i kungaklassen igen och då kommer deras begandade GT bilar ut på marknaden, dvs fler förare totalt per race....
Mvh
Marcus, racer i 36 år, Ordförande för Luleå RC Klubb (Sveriges största!) samt sjukt RC-involverad.
Publicerat 2017-01-26